Elbilsladdning i en BRF, hela bilden.

Varför laddstolpar i en BRF?

Andelen elbilar och laddhybrider växer snabbt, och för många boende är möjligheten att ladda hemma avgörande i valet att byta bil. För det dagliga behovet räcker nattladdning med normalladdare gott och väl.

Hemmaladdning är dessutom billig. Publik laddning kan kosta tre till fyra gånger så mycket. En laddning på omkring 44 kWh kan landa på närmare 260 kr på en publik snabbladdare, mot ungefär 50–90 kr hemma. Det är en besparing på över 150 kr varje gång bilen laddas.

För föreningen är laddplatser också ett sätt att framtidssäkra fastigheten. De höjer attraktiviteten, stärker hållbarhetsprofilen och kan påverka marknadsvärdet på lägenheterna. Utvecklingen pekar åt ett håll: kraven skärps stegvis och bidragen finns kvar ett tag till, men inte för evigt.

Vad säger lagen 2025 och framåt?

Finns det ett krav på laddstolpar? Svaret beror på fastighetens typ och om det gäller nybyggnation, ombyggnad eller ett befintligt hus.

Från och med den 1 januari 2025 gäller en regel som säger att icke-bostadsbyggnader med fler än 20 parkeringsplatser ska ha minst en laddpunkt. Det träffar kontor, köpcentrum och liknande verksamhetslokaler, men inte vanliga bostadsrättsföreningar eller hyreshus.

Vid nybyggnation och vid större renoveringar av parkeringsytor eller elsystem gäller däremot krav på förberedelse. Då ska kanalisation, alltså tomrör och liknande, installeras även om laddstolparna inte sätts upp direkt. Syftet är att slippa dyra omdragningar längre fram.

Reglerna om laddinfrastruktur uppdaterades den 1 juli 2026 genom Boverkets föreskrifter om hållbar mobilitet (BFS 2026:4), som ersatte de tidigare reglerna. Grunddragen är desamma, men det är föreskrifterna om hållbar mobilitet som gäller i dag.

Både EU och svenska myndigheter har signalerat att kraven kommer att skärpas stegvis, från ekonomiska incitament mot bindande regler. En förening med fler än ett fåtal parkeringsplatser gör därför klokt i att planera för laddinfrastruktur redan nu, särskilt i samband med större ombyggnationer.

Ladda bilen: bidrag för laddstolpar

För att sänka tröskeln finns statligt stöd att söka. Naturvårdsverkets Ladda bilen-bidrag kan täcka upp till 50 procent av kostnaden för laddstolpar i en BRF, dock högst 15 000 kr per laddpunkt. Bidraget gäller laddning för de egna boende, alltså icke-publik laddning, och beloppet räknas på hela projektkostnaden inklusive material, arbete och projektering. (Klimatklivet, som guiden tidigare hänvisade till, riktar sig numera mot publik laddning.)

Ett par saker är bra att veta. Laddplatserna behöver inte vara allmänt tillgängliga, utan kan vara privata för de boende. Till skillnad från företag omfattas en bostadsrättsförening inte av kravet på förhandsansökan som gäller sedan 1 februari 2026, utan kan ansöka hos Naturvårdsverket efter att installationen är klar.

Stödet är kraftfullt, men det kan förändras eller avslutas. Den som planerar att köpa sin laddlösning gör klokt i att räkna med bidraget i tid.

Köpa eller ta som tjänst?

En laddlösning kan föreningen antingen köpa och äga själv, eller ta som tjänst mot en månadsavgift. Valet handlar om kapitalbindning och risk.

Köp är en stor investering även med bidrag. Ett räkneexempel med 10 laddpunkter landar på över 300 000 kr över åtta år när ränta och driftavtal räknas in, trots bidraget. Föreningen binder kapital och tar driftansvaret.

Som tjänst betalar föreningen i stället en fast avgift per laddpunkt. Nordic Propeye erbjuder det från 149 kr per punkt och månad, med installation, drift, garanti och support inräknat. I en jämförelse med 20 laddpunkter gav tjänsten en totalkostnad på 286 000 kr över åtta år, mot över 300 000 kr vid köp med bidrag och lån. Föreningen slipper kapitalbindning och får en förutsägbar kostnad, enkel att lägga på just de boende som faktiskt laddar.

Återanvänd motorvärmarstolparna

Många föreningar sitter redan på en infrastruktur av motorvärmarstolpar. Den kan ofta återanvändas, vilket pressar kostnaden. Insatsen i stolpen byts mot ett modernt uttag och kablaget används där det går.

Att bara byta gamla motorvärmarstolpar mot nya uttag utan laddfunktion innebär i praktiken en engångskostnad på 6 000–10 000 kr per plats, och ger en lösning utan lastbalansering, utan individuell mätning och utan möjlighet att uppgradera. Att i stället uppgradera samma plats till ett modernt uttag kostar 89 kr per månad, och föreningen kan aktivera full laddfunktion i efterhand till totalt 149 kr per punkt och månad. På så sätt sprids investeringen ut över tid, och installationen är framtidssäker från start.

Tekniken bakom smart laddning

Att ladda elbilar i ett flerbostadshus drar mycket el, särskilt när flera laddar samtidigt. Hur mycket fastigheten klarar beror på huvudsäkringen och hur elen är fördelad. I äldre hus med svag eldragning kan förstärkningar behövas, vilket är bra att kartlägga i förväg.

Lastbalansering är nyckeln. Systemet fördelar tillgänglig effekt mellan bilarna i realtid, så att huvudsäkringen inte överbelastas. Det gör att föreningen oftast slipper en dyr uppgradering av elabonnemanget.

Laddning påverkar inte bara energin utan också effektuttaget. När flera bilar laddar samtidigt med hög effekt uppstår effekttoppar, och allt fler elnätsbolag tar betalt efter den högsta uppmätta effekten under månaden, inte bara efter förbrukad energi. Med smart laddstyrning kan föreningen flytta laddningen till natten när övrig förbrukning är låg, eller sänka hastigheten automatiskt vid hög belastning, och på så sätt hålla topparna och avgiften nere. Det är samma effektlogik som PropSaver arbetar med för hela fastigheten.

Via appen kan både styrelse och boende schemalägga laddning, följa förbrukningen och styra motorvärmaruttag. Flera modeller har kombinerade uttag, så att samma stolpe kan ladda bilen, elcykeln eller koppla in motorvärmaren utan separata enheter.

Rättvis debitering med IMD El

En laddlösning fungerar i praktiken bara om kostnadsfördelningen är enkel. Där kommer IMD El in. Varje laddpunkt kopplas till en användare, förbrukningen mäts automatiskt direkt vid stolpen, och kostnaden förs in på den boendes ordinarie avgiftsavi.

För de boende betyder det full insyn: var och en följer sin förbrukning och kan schemalägga laddningen i appen. För föreningen löser det den fråga som ofta är styrelsens största huvudbry, vem som ska betala för vad. Alla betalar för sin egen laddning, varken mer eller mindre.

En leverantör för hela fastigheten

Laddning blir enklare när den inte står för sig själv. Nordic Propeye arbetar med energimätning, optimering och laddinfrastruktur på samma digitala plattform, för över 750 BRF:er i Sverige, så att styrelsen har en leverantör i stället för flera kontaktytor.

Det blir en komplett tjänst: svensktillverkade laddboxar anpassade för vårt klimat, med åtta års garanti, installation, support, app, lastbalansering och färdig IMD-integration. Med mätningen och debiteringen redan på plats är laddning ofta ett naturligt nästa steg för en förening som vill samla fastighetens energi i ett system.

Är laddstolpar rätt för er förening?

Behovet är störst i föreningar där boende redan kör eller överväger elbil, och där parkering finns i garage eller på egna platser. Att ta lösningen som tjänst sänker tröskeln och flyttar kostnaden till dem som laddar, medan köp med Ladda bilen-bidraget kan löna sig för föreningar som vill äga utrustningen och har kapital att binda.

Vill ni se vad en laddlösning skulle kosta i just er fastighet går vi igenom elcentral, huvudsäkring och eventuell befintlig motorvärmar-infrastruktur och tar fram en fastighetsspecifik offert. Läs mer om våra laddstationer eller fyll i formuläret längre ner, så återkommer vi utan kostnad eller åtagande.