Effektavgift i fjärrvärmen: siffran som sitter kvar i ett år.

Vad står på fjärrvärmefakturan?

Fjärrvärme ser ut som en enkel produkt. Ni köper värme, ni betalar per megawattimme, och resten är detaljer. På de flesta fakturor är energin bara en av fyra poster, och de tre andra beter sig helt olika.

Ta fram fakturan och leta efter dem. Energiavgiften per megawattimme följer hur mycket värme ni tagit ut. Den fasta avgiften ligger där oavsett. Effektavgiften sätts av hur högt ert uttag varit som mest, och flödesavgiften av hur många kubikmeter vatten som passerat undercentralen. Den sista är lätt att missa, och den finns inte i elnätet alls.

Vilka av dem ni har beror på bolaget. I prislistorna för 128 fjärrvärmebolag med tariffer för flerbostadshus, sammanlagt 441 tariffer, förekommer delarna så här ofta:

Nästan alla tar betalt för energin. Därefter väljer bolagen fritt, och 99 av de 128 bolagen har en effektavgift på minst en av sina tariffer. Det är den posten som brukar överraska. Till skillnad från energiavgiften följer den inte förbrukningen månad för månad, utan låses oftast av ett fåtal dygn och sitter sedan kvar. 55 av de 128 bolagen har dessutom en flödesavgift.

På 12 av de 441 tarifferna framgår ingen prisstruktur alls av prislistan.

Ett fåtal bolag har en femte del: ett tillägg eller en bonus som följer returtemperaturen. Vi hittar den på 8 tariffer hos 7 bolag, bland dem Göteborg Energi och Stockholm Exergi. Den belönar samma sak som flödesavgiften, att ni kyler av vattnet.

Flödesavgiften, som elnätet saknar

Flödesavgiften är fjärrvärmens egen konstruktion, och den belönar något annat än de övriga delarna.

Ni betalar per kubikmeter vatten som passerar genom undercentralen. Hur mycket vatten som behövs beror på hur mycket värme ni lyckas plocka ur varje kubikmeter, alltså på skillnaden mellan framledning och retur. En fastighet som kyler av vattnet ordentligt behöver mindre flöde för samma värme och betalar därmed mindre.

Det gör flödesavgiften till den av de fyra delarna som mest direkt speglar hur väl värmesystemet är injusterat och hur god avkylningen är. Dåligt injusterade radiatorer och felinställda strypventiler syns här innan de syns någon annanstans.

Vad kostar en kilowatt?

Vi har räknat om varje prissatt effektrad i vårt tariffmaterial till kronor per kilowatt och år inklusive moms, 1 094 rader hos 83 bolag. Räknat per bolag landar mediantariffen kring 990 kronor.

Det gör fjärrvärmens effektdel dyrare per kilowatt än elnätets, där motsvarande median ligger kring 760 kronor. En tiondel av fjärrvärmebolagen ligger under 418 kronor per kilowatt och år och en tiondel över 1 658, så spridningen är stor även här, om än mindre dramatisk än i elnätet.

Varje kilowatt ni kapar från den dimensionerande perioden är alltså värd storleksordningen tusen kronor om året. Skillnaden mot elnätet är att siffran sitter kvar.

Hur ofta sätts avgiften om?

Här går den tydligaste skillnaden mot elnätet.

Av de 274 fjärrvärmetariffer som tar betalt för effekt sätts avgiften per år på 221 och per månad på bara 6. På 47 framgår perioden inte av prislistan. Av dem där den framgår är alltså 97 procent årsbaserade.

I elnätet går det andra vägen, men inte lika entydigt: där är 107 av tarifferna med fastställd period månadsbaserade och 46 årsbaserade. Skillnaden är praktisk. En kall vecka i januari kan sätta fjärrvärmens effektavgift för hela det kommande året, medan motsvarande vecka i elnätet oftast bara påverkar januari.

Det är också därför fjärrvärmens effektdel är värd att ta på allvar. Priset per kilowatt gäller redan ett helt år, och den kilowattsiffra som ett fåtal kalla dygn satt följer med genom alla tolv månaderna. Det finns ingen nästa månad att rätta till den på.

Samma ord, fem olika räknesätt

Två bolag kan ta ut exakt samma pris per kilowatt och ändå skicka mycket olika fakturor, eftersom de inte räknar fram kilowattsiffran på samma sätt. Fem räknesätt återkommer i prislistorna, och vilket ni har avgör om det ens finns en topp att kapa. Vi nämner bolag bara där deras egen prislista säger hur de räknar.

Högsta dygnsmedeleffekten

Dygnets värmeförbrukning delad med 24 timmar, och sedan det högsta värdet under en rullande tolvmånadersperiod. C4 Energi räknar så.

För er betyder det att en enskild kall timme inte slår igenom, men också att det inte hjälper att flytta värme några timmar fram och tillbaka inom dygnet. Det som sänker avgiften är att den värsta dagen på hela året blir mindre värst.

Medelvärdet av flera toppar

Samma princip, men utjämnad över flera dygn. Göteborg Energis standardtariff för företags- och fastighetskunder använder medelvärdet av era tre högsta dygnsmedeleffekter under den senaste rullande tolvmånadersperioden. Samma bolag har också en alternativ tariff där ni i stället abonnerar på en effekt ni väljer själva, vilket är den sista metoden längre ner.

Ett enstaka undantagsdygn blir då mindre farligt, eftersom det vägs mot två andra. Baksidan är att ett mönster av återkommande toppar kostar mer än en engångshändelse, så här lönar det sig att jämna ut hela vintern i stället för att vakta en enskild dag.

Högsta dygnsmedel inom ett temperaturfönster

Borlänge Energi läser av en topp, men bara inom ett smalt temperaturintervall: högsta dygnsmedeleffekten under tolv månader, räknat bara på dygn mellan −20 och −14 grader.

Bolaget är självt tydligt med att detta varken är en vanlig toppmätning eller en regressionsmetod, utan något eget. För er flyttar det frågan till ett fåtal mycket kalla dygn: inom fönstret räknas toppen precis som annars, utanför det spelar den ingen roll.

Temperaturberäkning, energisignatur

I stället för att läsa av en topp räknar bolaget fram vad fastigheten skulle behöva vid en viss utetemperatur. Norrenergi kallar det värmesignatur och sätter ett linjärt samband mellan er dygnsmedeleffekt och dygnsmedeltemperaturen vid SMHI:s mätpunkt i Bromma. Ger era mätvärden inget tydligt samband används i stället medelvärdet av de två senaste värmesäsongernas högsta dygnsmedeleffekt.

En avtalad eller rekommenderad nivå

Här mäts ingen topp. I stället sätts en nivå i förväg, antingen en ni själva abonnerar på eller en som bolaget räknar fram åt er. Stockholm Exergi utgår från vad fastigheten beräknas behöva vid −10 grader, Stockholms ortstemperatur enligt SMHI, och sätter den som rekommenderad effekt utifrån vardagarnas uppmätta effekt.

På en sådan tariff ändras effektavgiften inte av en enstaka kall vecka. Den ändras när nivån räknas om, vilket oftast sker en gång per år, och eftersom Stockholm Exergi räknar om den på uppmätt effekt når en varaktigt lägre nivå fakturan året därpå. Veckan kan kosta ändå: överstiger dygnsmedeleffekten bolagets effektgräns vid −3 grader när det samtidigt är kallare än −3 grader ute, tillkommer en extra energikostnad för volymen över gränsen.

Vilket räknesätt har ni?

Skillnaden mellan de fem är inte akademisk, den avgör om det ens finns en topp att kapa hos er. Därför är första steget att ta reda på vilket som gäller, och det är tyvärr inte alltid utskrivet i prislistan.

Varför kostar värmen olika mycket beroende på årstid?

Knappt en fjärdedel av tarifferna, 100 av 441, prissätter energin olika beroende på årstid. Vinterpriset per megawattimme kan vara flera gånger sommarpriset, vilket gör att samma förbrukning kostar olika mycket beroende på när den sker.

Prisändringar förhandlas hos många bolag inom Prisdialogen, som också publicerar vilka bolag som deltar.

Det hänger ihop med effektdelen men är inte samma sak. Säsongspriset gäller all förbrukning under perioden, inte bara topparna.

Så tar ni reda på vad som gäller er

1. Ta fram fjärrvärmefakturan och se vilka av delarna som finns där. Leta särskilt efter en rad i kronor per kubikmeter, flödesavgiften, som är lätt att missa.
2. Se om effektraden avser år eller månad.
3. Leta efter hur den debiterade effekten räknas fram. Står det inte på fakturan står det ofta i prislistan eller i leveransvillkoren, och annars är det en fråga kundtjänst ska kunna svara på.
4. Slå upp bolaget i Effekttariffkollen, där vi samlat aktuella prislistor för 275 elnäts- och fjärrvärmebolag med källhänvisning för varje tariff.

Har ni även elnätsavgifter att gå igenom finns motsvarande genomgång i guiden om effektavgift i elnätet.

Är effektdelen värd att jaga hos er?

Fjärrvärmens effektavgift är ofta den mest påverkbara posten på värmeräkningen, just för att den sätts av ett fåtal dygn och sedan följer med i tolv månader. Hur mycket den är värd beror på räknesättet, och det är värt att ta reda på innan ni bestämmer något.

PropSaver styr värmen på uppmätt inomhustemperatur i stället för en fast värmekurva, vilket jämnar ut uttaget över dygnet. På tariffer som mäter en topp sänker det den debiterade effekten. På en avtalad nivå som ni själva valt gör det inget med effektdelen, och då ligger vinsten i energiavgiften och, om ni har en, i flödesavgiften. Är nivån i stället rekommenderad och räknas om på uppmätt effekt når en varaktigt lägre nivå effektdelen, men med ett års fördröjning. Det säger vi hellre än att räkna hem en besparing som inte finns.

Föreningen bestämmer alltid ramarna, exempelvis lägsta tillåtna inomhustemperatur. Vi säljer inte el eller värme.

Vill ni veta vilket räknesätt som gäller er går vi igenom fakturan, prislistan och leveransvillkoren, tittar på avkylningen och vad flödesavgiften kostar er i dag, och tar fram en bedömning för just er fastighet. Slå först upp bolaget i Effekttariffkollen eller fyll i formuläret längre ner, så återkommer vi utan kostnad eller åtagande.